Till minne av vår pappa, morfar, farfar och gammelfarfar
Lennart växte upp i Lövsätt och flyttade till Bruddalen när hans pappa dog och hans bror tog över föräldragården. I Bruddalen blev han kvar resten av livet. Han kallade sig själv tjurgubbe och det var nog sant, han kunde vara oerhört envis, till och med vrång. Men Lennart var också snäll, hjälpsam och rättvis. Han engagerade sig i orienteringsträningar, fyllde bilen med hockeyungar, lagade mopeder och fixade bilar. Ingenting slängdes som kunde komma till nytta. Han var stolt över sina barnbarn, ögnade mycket tid åt deras hockey- och fotbollsmatcher och bevistade till och med enstaka hästtävlingar. Hundarna Sindi och Prins var ett bra sällskap och han saknade mycket att ha hund när de inte längre fanns kvar. Nu är det vi som får sakna Lennart. Det blir tomt.
Lennart växte upp i Lövsätt och flyttade till Bruddalen när hans pappa dog och hans bror tog över föräldragården. I Bruddalen blev han kvar resten av livet. Han kallade sig själv tjurgubbe och det var nog sant, han kunde vara oerhört envis, till och med vrång. Men Lennart var också snäll, hjälpsam och rättvis. Han engagerade sig i orienteringsträningar, fyllde bilen med hockeyungar, lagade mopeder och fixade bilar. Ingenting slängdes som kunde komma till nytta. Han var stolt över sina barnbarn, ögnade mycket tid åt deras hockey- och fotbollsmatcher och bevistade till och med enstaka hästtävlingar. Hundarna Sindi och Prins var ett bra sällskap och han saknade mycket att ha hund när de inte längre fanns kvar. Nu är det vi som får sakna Lennart. Det blir tomt.
Till minne av vår pappa, morfar, farfar och gammelfarfar
Lennart växte upp i Lövsätt och flyttade till Bruddalen när hans pappa dog och hans bror tog över föräldragården. I Bruddalen blev han kvar resten av livet. Han kallade sig själv tjurgubbe och det var nog sant, han kunde vara oerhört envis, till och med vrång. Men Lennart var också snäll, hjälpsam och rättvis. Han engagerade sig i orienteringsträningar, fyllde bilen med hockeyungar, lagade mopeder och fixade bilar. Ingenting slängdes som kunde komma till nytta. Han var stolt över sina barnbarn, ögnade mycket tid åt deras hockey- och fotbollsmatcher och bevistade till och med enstaka hästtävlingar. Hundarna Sindi och Prins var ett bra sällskap och han saknade mycket att ha hund när de inte längre fanns kvar. Nu är det vi som får sakna Lennart. Det blir tomt.
Lennart växte upp i Lövsätt och flyttade till Bruddalen när hans pappa dog och hans bror tog över föräldragården. I Bruddalen blev han kvar resten av livet. Han kallade sig själv tjurgubbe och det var nog sant, han kunde vara oerhört envis, till och med vrång. Men Lennart var också snäll, hjälpsam och rättvis. Han engagerade sig i orienteringsträningar, fyllde bilen med hockeyungar, lagade mopeder och fixade bilar. Ingenting slängdes som kunde komma till nytta. Han var stolt över sina barnbarn, ögnade mycket tid åt deras hockey- och fotbollsmatcher och bevistade till och med enstaka hästtävlingar. Hundarna Sindi och Prins var ett bra sällskap och han saknade mycket att ha hund när de inte längre fanns kvar. Nu är det vi som får sakna Lennart. Det blir tomt.
Du hjälpte mig att släpa hem moppar gamla bilar och alla möjliga fordon.
Hjälpte mig att meka och fixa .
Vi byggde epa och skrotade bilar.
Och du hjälpte till med allt möjligt.
De senaste åren orkade du inte riktigt med det fast du så gärna ville.
Det är sånt vi ska minnas.
Nu är det lite tystare i Bruddalen.
Nu får du vila Pappa.